funderingar

ibland när jag sitter här och skriver, så tänker jag att -jag kan bara skriva om sådant som inte är för personligt, jag kan absolut inte skriva något om mina innersta känslor, eller jo om dem är riktigt underbart bra kan jag göra de! men inte annars!
varför tänker jag så? varför ska man dölja vissa saker? jag menar ni som läser min blogg, jag känner väll alla er.... eller?
men jag kan skriva sånadär saker som jag skrev i förra inlägget ja i bland! men jag funderar länge på om jag ska uppdatera de!
men jag är inte den som skyltar med saker och ting! om jag är ledsen, sårad över något så väntar jag in i de sista! jag kan dölja saker jävligt bra! men ibland så orkar även inte jag!

jag har sån lust att skriva ner allt jag tänker på och allt som hänt mig! men jag kan inte, för de skulle vara elakt mot dig och själviskt av mig! och jag vill liksom inte att ni ska tänka -hon vill säkert bara skriva de för att vi ska tycka synd om henne och nej så  är de verkligen inte! jag vill berätta för alla så någon liten själ kan komma med något tips, eller så kanske de finns någon som läser detta som oxå öppnar sig om jag vågade göra de!

de är inte farligt att vara ledsen och visa känslor! de är helt naturligt! men varför ska de då vara så svårt!?